I centrum vid Praca de Comércio finns ett öl museum. Det var ett väldigt, skall vi säga, "turistit" ställe. Det fanns en massa ölrelaterade föremål från gångna tider och en del gammla ölflaskor från Portugal och dess kolonier, samt ett litet rum som skulle se ut som en trappist munks brygghus. Inte direkt imponerade om man säger så.
Efter en tids intensivt googlande fick vi reda på att det skulle finnas en liten ölbar i Bairro Alto. Cerveteca Lisboa ligger vid ett hörn av Praça das Flores. Baren är både en liten butik samt ett bar. Öl-utbudet är brett och servicen är prima. Cerveteca importerar Mikkeller, Brewdog och Rogue till Portugal helt självständigt. Ett litet snack med ägaren låter oss få reda på att öl-scenen i Portugal hela tiden håller på att växa och att det hela tiden ploppar upp nya bryggerier i landet. Ägaren beklagar sig dock en aning om att de Portugiska bryggeriernas tekniska kunskaper inte är så bra ännu, men han hoppas att han kan genom sin lilla bar få mer folk att uppskatta god öl och samtidigt kunna inspirera portugisiska bryggare med att ta in spännande öl från andra länder. Vi drack några riktiga godingar hos Cerveteca. Vi började med en Pale Ale från ett bryggeri som heter Bolina. Bryggeriet ligger i Azambuja i nord-östra Portugal. Pale Alen är en single hop med Nelson Sauvin och är en riktig smak explosion. Vi fortsätter med en flaska från Letra. Letra D är en Red Ale bryggd med humle sorter från Tyskland och Tjeckien. Riktit fin munkänsla och en bra balans mellan maltigheten och de central europeiska humle sorterna.
Strosar man runt i Alfama lönar det sig att ta en sväng förbi en liten källarkrog som heter LisBeer. LisBeer ligger vid Beco do Arco Escuro 1. LisBeer specialiserar på bra öl från hela världen. Vi avnjöt en portugisisk IPA från Sovina, ingenting att hänga i julgranen direkt men hatten av för att vara Portugals första "craft brewery". Vi fortsatte sedan med en annan IPA från Passarola en riktig goding, kvällen avslutade sedan med en holländsk blond från Emelisse. LisBeer imponerade med en öl-lista som nästan var för lång. Listan dominerades av Belgiska, Holländska och Tyska öl men det fanns även ett bra urval av lokala och brittiska producenter. Då cerveteca var en ganska stylish ny modern och fresh bar så känns LisBeer som en mer boheem inrättning. Man har spritt ut fåtöljer, soffor och bord i källaren som inte har några fönster, stereon spottar ut skön tillbaka lutad jazz och rock och mysbelysningen snurrar ihop det hela till en fantastisk liten krog där man känner sig som hemma.
Summa sumarum så är det värt att åka till Lissabon för att dricka öl. Även de mörka alternativen av de två stora bryggerierna i landet smakade riktigt gott, men tyvärr så är standard sagres och super bock inget mer än en fosters eller en lapin kulta hemma i Finland. Som stort plus är Lissabon också kanske den härligaste staden jag någonsin besökt, ett ställe att slappna av och njuta av det goda i livet. Min nya favorit efter besöket ble körsbärslikören Ginjinha. Skål på er.